Att introducera nya växtbaserade rätter tar tid. Skapa en gemensam målbild tillsammans med alla som jobbar i skolrestaurangens kök. Sätt upp en tioveckors-planering, gärna på en whiteboardtavla eller liknande så det är synligt för alla i köket. Efter perioden så kan ni titta tillbaka och se vad som fungerade och vad som gick mindre bra.

Paketeringen och presentationen av maten i skolrestaurangen är a och o. Det tar tid att förändra barnens vanor, barn är ofta lite skeptiska till att testa nya saker. En ny sallad till salladsbuffén kan kräva minst två veckors servering för att få acceptans.

Samla alla hållbara idéer och nya växtbaserade recept i en pärm. Coacha varandra och – om det finns tid – praktisera hos varandra i andra kök för att utbyta idéer. Det är oftare lättare än att börja med att förändra i sitt eget kök.

Den vegetariska maten kräver införsäljning till eleverna, framför allt till de mindre barnen. De behöver övertygas om att det är gott. Här betyder namnsättningen mycket. Om du kallar en rätt med baljväxtfärs uppkryddad med spiskummin för ”Tacobowl” istället för "Vegetarisk färsgryta" så har du övertygat fler direkt.